Skrivet 08 maj 2011 - 19:03
XMedia Recode använder fritt tillgängliga kodare för video och ljud. Många format kodas och avkodas av libavcodec the leading audio/video codec library från FFmpeg. Detta innebär att kvaliteten kan variera en del mellan olika format. Här skall jag kommentera några av dem som jag finner mer intressanta (och även några mindre intressanta).
Video
För det populära formatet Advanced Video Coding (H.264/MPEG-4 AVC) används kodaren x264, som är ett VideoLAN-projekt och således öppen källkod. x264-projektet startade 2003 och är sedan flera år den bästa AVC-kodare som finns att tillgå, en ständig testvinnare. YouTube använder x264. Man kan välja mellan olika profiler: Baseline, Main och High, där High ger bäst kvalitet till priset av långsam kodning och avkodning. Vill man nå bästa möjliga resultat och är beredd att vänta på det, kan man använda 2-passkodning. Medan långsam kodning innebär att kodningen tar längre tid, innebär långsam avkodning att uppspelningen kan bli hackig på en mindre kraftfull dator, eller att videon blir i det närmaste ospelbar. Det påverkar förstås även strömförbrukningen, så för uppspelning i batteridrivna enheter kan profilen Main vara ett lämpligt alternativ. Det finns också en rad olika optimeringar under Tune. De flesta har rätt transparenta benämningar, medan ett par kan behöva förklaras. PSNR (peak signal-to-noise ratio) handlar om brusnivå. Många kodare är som standard PSNR-optimerade, men x264 är det ej, och förlorar därför jämförelser av PSNR gjorda utan att aktivera PSNR-optimering i x264. En optimering som anses ge bättre perceptuell kvalitet är SSIM (structural similarity). SSIM-jämförelser används också som (ett mer relevant) alternativ till PSNR som kvalitetsjämförelse av olika format och kodare. För en animerad video med upplösningen 1280×720 (16:9) och 25 bilder/sekund, använder YouTube 1 658 kbps och profilen High. Också vid 1 000 kbps och profilen High ger AVC högre visuell kvalitet (särskilt med alternativet Långsam eller Mycket långsam kodning) än de flesta testade format vid 2 000. Undantaget är VP8.
http://www.videolan....opers/x264.html
XMedia Recode inkluderade tidigt en VP8-kodare, från och med 16 juni 2010. För VP8 finns än så länge endast referenskodaren libvpx att tillgå. Utvecklingen av libvpx är intensiv och det är därför av vikt att senaste versionen används, vilket med kort fördröjning också XMedia Recode gör. Bland inställningarna finns val av kvalitet/fart: Realtid, Bra och Bäst. Realtid ger snabbast kodning och lägst kvalitet. Bra är det alternativ som vanligen används och som rekommenderas här. Bäst ger bäst kvalitet men är mycket långsammare än Bra. Man kan välja konstant eller variabelt dataflöde och kodning i ett eller två pass. Variabelt dataflöde är att föredra, och har man tid kan man få jämnare kvalitet med 2-passkodning. Dessutom kan man (från och med version 3.0.0.0) välja att optimera för PSNR eller SSIM. SSIM-optimering introducerades med libvpx 0.9.6 och är ett område där stora förbättringar kan väntas i kommande versioner av libvpx. För närvarande krävs generellt något högre dataflöde för VP8 än för AVC (High) för att uppnå en viss kvalitet, och så görs också på YouTube. Dock följer YouTube utvecklingen av libvpx, och betydligt lägre dataflöde används i dag, än före version 0.9.5 av libvpx som släpptes 28 oktober 2010 (aktuell version är 0.9.6). För den tidigare nämnda animerade videon använder YouTube 1 906 kbps (248 mer än för AVC). Tidigare användes hela 4 631 kbps för samma video! Med psykovisuella optimeringar och andra förbättringar i kommande versioner kan dataflödet minskas ytterligare med bibehållen visuell kvalitet. En alternativ kodare kallad xvp8 a best-in-class VP8 encoder built using the x264 framework (källa) är under utveckling. Detta arbete utförs av Ronald S. Bultje, x264-utvecklaren som gjorde en stor del av jobbet med FFmpegs VP8-avkodare ffvp8.
http://www.webmproject.org/
En äldre släkting till VP8 är Theora, som är en vidareutveckling av VP3 (liksom VP8 utvecklat av On2 Technologies). För Theora används referenskodaren libTheora från Xiph.Org. Det som har gjort att Theora trots sin ålder ännu används, är att det är öppet och fritt från patent och licensavgifter. Sedan det mycket modernare och effektivare VP8 släpptes som öppet format har Theora blivit mindre intressant, men används ännu i t.ex. Wikipedia, och libTheora utvecklas och förbättras ständigt. XMedia Recode erbjuder rätt få inställningar, och den enda inställning man i flesta fall behöver bry sig om är dataflödet, som behöver vara något högre än för VP8 för att ge samma kvalitet. Med genomsnittligt dataflöde (enda alternativet i XMedia Recode) på ca 2000 kbps är kvaliteten sämre än inte bara VP8, utan även samtliga mpeg-4-kodare som jag har testat, men inte sämre än mpeg-2 med variabelt dataflöde och 1-passkodning. Kodningen är något långsammare än mpeg-4/Xvid (1-pass). En ny version (1.2.x, nu alfa) av libTheora är under utveckling, med bättre kvalitet och prestanda än 1.1.1.
http://www.theora.org/
För mpeg-2 (H.262) används kodaren libavcodec. Någon annan öppen kodare finns mig veterligt inte att tillgå. Vid test visade den sig vara överraskande bra med extrema inställningar (mycket långsam kodning). De som utvecklar x264 har dock börjat arbeta på en mpeg-2-kodare kallad x262. mpeg-2 är en senior från 1996 och en vidareutveckling av mpeg-1. I dag är formatet intressant endast för gammaldags DVD Video (och förgångaren Super Video CD) som är låst till detta format. Det används dock även i kameror som spelar in HD-video på DV-kassett. Standarden kallas HDV (High Definition Video) och finns i tre varianter: 1280×720 progressiv (~18,3 mbps), 1440×1080 (avlånga pixlar, ~25 mbps) progressiv eller sammanflätad. XMedia Recode erbjuder en mängd inställningar för detta format, bl.a. kodning i två pass, vilket man bör använda för att pressa så hög kvalitet som möjligt ur detta åldrade format.
http://www.ffmpeg.org/
mpeg-1 är det första mpeg-formatet, lanserat 1993. Också för mpeg-1 används libavcodec. Den primära användningen var Video CD (352×288 pixlar i PAL-version). Formatet stöder dock upp till 4096×4096 pixlar och 100 mbps. Komprimeringen är inte särskilt effektiv jämfört med moderna alternativ, så det är svårt att motivera dess användning. Om möjligt bör man istället använda mpeg-2, som är en förfinad variant av mpeg-1, och där man kan välja 2-passkodning. För sin ålder är det dock respektabelt.
http://www.ffmpeg.org/
För H.263/H.263+ används än en gång libavcodec. H.263 lanserades 1996 och H.263+, som ger högre kvalitet, 1998. Kodningen (H.263+) tar dubbelt så lång tid som för Xvid, och resultatet är visuellt sämre. Detta format är knappast intressant i dag, men användes tidigare i Flash Video.
http://www.ffmpeg.org/
För mpeg-4 (MPEG-4 Part 2, MPEG-4 Visual) andvänds återigen libavcodec. mpeg-4 är ett format från 1999 och åldern tar ut sin rätt. Det är lättare (snabbare) att koda och avkoda än efterföljaren Part 10 (AVC), men till priset av högre dataflöde och större filer. FFmpeg är rätt snabb och ger ett bra resultat. Vid ett test av kodning av animering slog denna kodare både Microsofts WMV9 (VC-1) Advanced Profile och Apples AVC-kodare Main Profile, 2-pass! Varken FFmpeg eller Xvid (se nedan) kan koda min testvideo med tillfredsställande kvalitet vid 2 000 kbps. Konstant kvantisering med kvalitet 80 (i det aktuella fallet 2 058 kbps) ger något högre kvalitet, men ändå klart lägre än AVC och VP8.
http://www.ffmpeg.org/
DivX är inte ett format utan en kodare för mpeg-4 ASP i AVI-behållare (.avi, .divx). Kodaren från DivX Inc. måste installeras separat. Den finns i en gratisvariant kallad DivX community codec, som saknar vissa inställningar och funktioner hos Pro-versionen. Vid installation av DivX räcker det att välja alternativet Codec Pack. DivX-kodaren är ursprungligen olagligt baserad på Microsofts kodare för MPEG-4 Part 2. Det som kan göra DivX intressant, är att vissa DVD-spelare har certifierats för ett eller flera DivX-lägen. Annars är DivX en bra mpeg-4-kodare, men inte ens vid långsammaste tillgängliga kodning räcker 2 000 kbps för att återge min testvideo lika väl som moderna format (AVC, VP8). (DivX Plus är en nyare variant som består av AVC och AAC i en Matroska-behållare.) Xvid är snäppet bättre.
http://www.divx.com/
Xvid är, liksom DivX, inte ett format utan en kodare för MPEG-4 Part 2. Såväl Xvid som DivX utgår från en kodare kallad encore2 (ursprungligen baserad på Microsofts kodare), men de har utvecklats vidare av olika utvecklare och Xvid är en kodare med öppen källkod (liksom libavcodec och till skillnad mot DivX). Man kan i XMedia Recode välja mellan profilerna Simple Profile (SP) och Advanced Simple Profile (ASP). ASP är att föredra då den kan ge högre kvalitet. Det finns också ett läge som är optimerat för tecknad film. 2-passkodning kan väljas. Konstant kvantisering ger vid mitt test klart bättre visuell kvalitet, och inställningen 5.8, som för min testvideo ger ett genomsnittligt dataflöde på 1 980 kbps, gör att även de svårare sekvenserna i videon ser bra ut. Xvid är en fin mpeg-4-kodare och ett test visade att den på visst material kan mäta sig med de sämre AVC-kodarna, medan såväl x264 (som väntat) som VP8 (version 0.9.0!) var bättre. Xvid ger högre kvalitet än Theora.
http://www.xvid.org/
Digital Video (DV) hanteras av libavcodec. DV är ett mjpeg-baserat videoformat som används DV-kameror och -bandspelare. Standard-DV har upplösningen 720×576 (PAL) eller 720×480 (NTSC) pixlar, och 25 respektive 29,97 bilder per sekund. Dessa två varianter kallas även 576i respektive 480i, där i står för interlaced (sammanflätad). Såväl 4:3- som 16:9-proportioner stöds, och då antalet pixlar alltid är detsamma innebär det att pixelproportionerna varieras. Dataflödet för DV är 24,4 mbps och det kallas därför även DV25 (proffsvarianter med högre dataflöde finns).
http://www.ffmpeg.org/
mjpeg (Motion JPEG) kodas av libavcodec och är ett mycket enkelt format. Det består av jpeg-komprimerade stillbilder som lagras i sin helhet, oavsett om bildinnehållet är rörligt eller helt stillastående. Detta innebär förstås att dataflödet blir högt och filerna stora. Att ha alla bilder kompletta är dock värdefullt vid redigering.
http://www.ffmpeg.org/
Flash Video är egentligen Sorenson H.263 och kodas av libavcodec. Vid genomsnittligt dataflöde på 2 000 kbps är kvaliteten på min testvideo bedrövligt dålig.
http://www.ffmpeg.org/
HuffYUV är ett förlustfritt videoformat som kodas av libavcodec. Formatet använder Huffman-kodning.
http://www.ffmpeg.org/
Animation är ett format utvecklat av Apple. I XMedia Recode är det libavcodec som kodar och avkodar det. Animation använder Run Length Encoding (RLE) för förlustfri komprimering. Dataflödet blev för min testvideo hela 202 mbps!
http://www.ffmpeg.org/
Windows Media Video kan kodas med libavcodec, men endast version 7 och 8. För WMV 9 finns ingen öppen kodare att tillgå. WMV 8 och genomsnittligt dataflöde på 2 000 kbps ger lägre kvalitet än någon av de testade mpeg-4-kodarna. Någon anledning att använda WMV 7 eller 8 kan jag inte se.
http://www.ffmpeg.org/
Ljud
Medan x264 inte lämnar något övrigt att önska, gäller det motsatta för kodaren för ljudformatet Advanced Audio Coding (AAC), som AVC-video vanligen kombineras med. Det finns två fria, öppna AAC-kodare, libavcodec och faac. Av dessa är faac den mindre dåliga, men den når långt ifrån upp till de fina kodarna från Nero och Apple. Det är faac som används i XMedia Recode. Psykoakustiska optimeringar saknas helt i faac, och det är förklaringen till den låga ljudkvaliteten. För ljudet (musik) till den ovan nämnda animerade videon, använder YouTube 151 (max 180) kbps och LC-profil. Vill man konvertera till AAC med XMedia Recode, bör man välja ett högre dataflöde, t.ex. 192 eller 224 kbps. Bäst är att välja kvalitetsbaserad inställning. Skalan är 10500, där 500 ger högst kvalitet. Vid lägre kvalitet/dataflöde kan det vara lämpligt att ställa in en lågpassfrekvens, så att frekvenser över den inställda skärs bort. På så sätt tilldelas det frekvensområde som blir kvar mer data och den upplevda kvaliteten blir högre. 16 000 Hz kan vara en rimlig lågpassfrekvens. Man kan välja mellan profilerna Main och LC (Low Compexity). Däremot saknas HE (High Efficiency), som ger förbättrad diskantåtergivning vid riktigt låga dataflöden (under 100 kbps). För avkodning används faad, en uppdaterad och riktigt bra AAC-avkodare. Den används också av t.ex. foobar2000.
http://www.audiocoding.com/faac.html
http://www.audiocoding.com/faad2.html
För mp3 (MPEG-1/2 Audio Layer III) används kodaren Lame, som är ett projekt med öppen källkod och dessutom en mycket bra kodare som fortfarande utvecklas. Med variabelt (och inte allt för lågt) dataflöde (VBR) kan Lame vara ett bättre alternativ än faac.
http://lame.sourceforge.net/
Som Vorbis-kodare används referenskodaren libVorbis från Xiph.Org. En mycket fin kodare, men något sämre vid lägre dataflöden än aoTuV från Aoyumi, och den bästa av de förstörande kodare som XMedia Recode erbjuder. I första hand rekommenderar jag alternativet Konstant kvalitet, som ger kvaliteter från q1 till q10 att välja på. q5 (~160 kbps) är i flesta fall ett bra val för musik, medan q4 eller q3 kan räcka för mindre krävande innehåll. YouTube använder 192 kbps, motsvarande q6, för högupplösta WebM-videor. För lågupplösta används nu 128 kbps (motsv. q4). Tidigare användes 128 kbps för högupplösta och 96 kbps för lågupplösta videor.
Vill man använda aoTuV istället för libVorbis kan man hämta libvorbis.dll using aoTuVb6.03 här och ersätta libvorbis.dll i XMedia Recode-mappen.
http://www.vorbis.com/
För Flac (Free Lossless Audio Codec) används libavcodec. Nivå 8 ger kraftigast komprimering, men tar något längre tid att koda än de lägre nivåerna. Skillnaden i dataflöde och filstorlek mellan filer kodade med libavcodec och med libFLAC är helt försumbar. Användbara behållare: Flac, Ogg, Matroska.
http://www.ffmpeg.org/
Om formatet och referenskodaren libFLAC: http://flac.sourceforge.net/
ALAC (Apple Lossless Audio Codec) är en förlustfri kodare som hanteras av libavcodec. Kodaren från FFmpeg ger något högre dataflöde/större filer än Apples kodare (iTunes/QuickTime). I Xmedia Recode kan två komprimeringsnivåer (1 och 2) väljas. Nivå 2 ger något smärre filer. Behållare: MOV (QuickTime). ALAC är ett passande format att använda ihop med den förlustfira videokodeken Animation.
För mp2 (MPEG-1/2 Audio Layer II) används libavcodec. mp2 är ett gammalt och ineffektivt format (jämfört med AAC och Vorbis). I XMedia Recode erbjuds endast konstant dataflöde. På grund av formatets ineffektivitet bör högsta dataflöde, 320 kbps, användas. Formatet är intressant (nåja) endast i DVD Video-sammanhang, där dock AC-3 är ett bättre val.
För AC-3 (Dolby Digital) används libavcodec. Hur den står sig mot andra AC-3-kodare har jag inte undersökt, men den är helt klart ett intressant alternativ till mp2 för ljud på DVD Video. Man kan också använda högre dataflöde, upp till 640 kbps.
Windows Media Audio, version 7 och 8 kan kodas med libavcodec. Dessa gamla versioner av WMA är dock sämre än mp3 (Lame) och kan med fördel undvikas.
Behållare
En behållare (eng. container) är filen som innehåller ljud- och/eller videodata, samt eventuellt metadata. I XMedia Recode kallas detta Format, och måste väljas innan ljud- och/eller videoformat kan väljas. Här skall några valbara behållare presenteras.
Ogg (.ogg, .oga, .ogv) är ett öppet format utvecklat av Xiph.Org. Det används mest för ljud i Vorbis-format. Filändelsen kan då vara .ogg (vanligast) eller .oga (där a = audio). Ogg kan även innehålla ljud i Flac-format (oftast .oga), men detta stöds ej av XMedia Recode. Ogg (.ogv) är även den primära behållaren för video i Theora-format, med eller utan Flac- eller Vorbis-kodat ljud.
http://xiph.org/ogg/
Matroska Audio, Video (.mka, .mkv) är ett öppet och mycket mångsidigt multimedieformat. Det kan innehålla alla betydande video- och ljudformat, undertexter, kapitel och menyer. Vill man skapa en komplett kopia i en fil av en DVD Video, är Matroska Video det perfekta valet.
http://matroska.org/
WebM (Web Media, .webm) är baserat på Matroska Video, men till skillnad mot sin flexibla förälder är WebM avsiktligt begränsat till VP8-video och Vorbis-ljud. WebM är primärt avsett för video på Internet i html5, men kan användas närhelst man vill skapa en fil med VP8-video (och Vorbis-ljud), men ej behöver övriga finesser som Matroska erbjuder.
http://www.webmproject.org/
Flac (Free Lossless Audio Codec, .flac) är den ursprungliga behållaren för den förlustfria ljudkodeken med samma namn. Den är också förstahandsvalet för Flac utan video.
MPEG-4 (.mp4, .m4v, .m4a) är den aktuella ljud- och video-behållaren från MPEG-gruppen (ej att förväxla med MPEG LA!). Den är baserad på, och en vidareutveckling av, QuickTime. Behållaren är begränsad till mpeg-4-formaten, inklusive AVC och AAC (mpeg-4-varianten), m.fl.
MPEG-2 (.mpeg, .mp2, .m2v, .m2a) är behållaren för mpeg-1- och mpeg-2-video, samt ljudformaten mp2, mp3, AAC (mpeg-2-varianten), AC-3 samt dts (Digital Theater System). Av dessa kan XMedia Recode skapa alla utom dts. Däremot kan man vid konvertering av video välja att behålla (Kopiera) dts-ljudet.
MPEG-1 är föregångaren till mpeg-2. Kan användas för mpeg-1-video och mp2-ljud.
VOB (Video Object, .vob) är ett mpeg-2-baserat format som används för DVD Video. Förutom ljud (flera alternativa ljudströmmar stöds) och video kan det innehålla undertexter, kapitel och menyer. För DVD Video är videor uppdelade på flera vob-filer à max 0,99 GB.
AVI (Audio Video Interleave, .avi) är en verkligt mångsidig klassiker, lanserad redan 1992. AVI kan innehålla fler format än någon annan behållare, men dess ålder gör att behållaren själv är tekniskt underlägsen modernare behållare som Matroska. AVI är standardformatet för DV och DivX. Om man inte måste använda AVI, bör man välja någon modernare behållare.
QuickTime (.qt, .mov) är Apples behållarformat som först lanserades redan 1991. I dag finns sällan anledning att använda QuickTime, utan det modernare mpeg-4 är oftast att föredra. Dock stöder QuickTime några format som inte ingår i mpeg-4, t.ex. Apples eget videoformat Animation och det förlustfria ljudformatet Apple Lossless Audio Codec (ALAC). Också DV kan lagras i en QuickTime-behållare.
http://support.apple.com/kb/SP521
Flash (.flv, .f4v, .f4a) utvecklades ursprungligen av Macromedia, som sedermera förvärvades av Adobe. Det används mest på Internet, och spelas där upp med Adobe Flash Player. Det kan dock även spelas upp av mediespelare som VLC. Som videoformat används nu vanligen AVC, men även VP6 (föregångare till VP8) förekommer. I XMedia Recode kan Flash Video" (Sorenson H.263) och AVC väljas. Som ljudformat används oftast AAC, men även mp3 (ihop med VP6) används.
2-passkodning
Att koda i två pass innebär att programmet först analyser hela filens innehåll och lagrar information om innehållets komplexitet vid olika tidpunkter. Baserat på denna information fördelas sedan i det andra passet (själva kodningen) dataflödet så att jämn kvalitet uppnås. 2-passkodning ger högre kvalitet, särskilt i komplexa partier, till priset av att kodningen tar längre tid.
Förlustfri konvertering och extrahering
En av XMedia Recodes trevliga funktioner är att man kan konvertera förlustfritt. Med det menar jag inte konvertera till ett förlustfritt format, utan att man kan byta behållare utan att koda om video- och ljudinnehållet. Det är också möjligt att behålla ursprungligt videoformat och konvertera ljudet, eller omvänt. På liknande sätt kan man extrahera ljud eller video från en fil som innehåller båda.
Exempel: För att konvertera en AVI-fil innehållande AVC + AAC till mp4. Öppna AVI-filen i XMedia Recode. I fliken Format, välj MP4. Som videokodek, välj MPEG-4 AVC/H.264. Som ljudkodek, välj AAC. På fliken Video, markera Videokopia. På fliken Ljudspår x, vid Modus, välj Kopiera. Tryck på Lägg till och sist på Konvertera.
Exempel: För att konvertera en WebM-fil (VP8 + Vorbis) till en Ogg-fil med endast ljud. Öppna Webm-filen i XMedia Recode. I fliken Format, välj OGG. Under Utdatatyp, välj Endast audio (enda tillgängliga alternativ för Ogg). Som ljudkodek, välj Vorbis. På fliken Ljudspår x, vid Modus, välj Kopiera. Tryck på Lägg till och sist på Konvertera.
Redigering
XMedia Recode erbjuder enklare redigeringsmöjligheter. Dessa finner man under Filter/Förhandsgranskning. Genom att ändra start- och slutbild kan videons inledande och/eller avslutande partier tas bort. Detta kan tillämpas även vid förlustfri konvertering (se ovan). Andra justeringar är beskärning, upplösning, ljus- och färgjusteringar, minskning av blockartefakter, brusreducering, skärpeökning, inverterade färger, konvertering till gråskala, samt avflätning (se nedan).
Sammanflätning
Sammanflätning (eng. interlacing) är en teknik för att ersätta en bild med två halva bilder på så sätt att delbild 1 innehåller varannan horisontell linje och delbild 2 innehåller de linjer som delbild 1 ej innehåller. Tekniken utvecklades 1930 och syftet var att minska bandbredden vid TV-sändning. Endast bildrör kan visa sammanflätade bilder, och endast från en traditionell videokälla. Datorers grafik är alltid progressiv, motsatsen till sammanflätad. Tyvärr släpptes sammanflätning in i den digitala videovärlden, vilket innebär att allt material från DV-kameror, TV-sändningar (DVB) och DVD Video måste avflätas vid uppspelning. Inte bara i dator, utan även för visning på LCD-, LED- och plasmaskärmar i alla sammanhang. Förutom att detta är en resurskrävande process vid uppspelning av sammanflätat material, kan resultatet aldrig bli perfekt. Två delbilder kan nämligen inte helt enkelt läggas ihop till en hel bild, p.g.a. tidsskillnaden mellan delbilderna. Någon form av interpolation måste därför tillämpas. I XMedia Recode finns under Filter/Förhandsgranskning, Ingen sammanflätning fyra metoder samt Ingen att välja på. Vilken av dessa metoder som ger bäst resultat tycks vara olika för olika källor. Bäst är således att använda förhandsgranskningen och bedöma de olika metodernas resultat innan man konverterar. Theora, VP8 och mpeg-1 stöder ej sammanflätning.
Vad bör jag välja
?
Ja, det är en fråga med många svar. Många faktorer påverkar val av format och behållare. Om man utvecklar frågan något blir det lättare att finna vettiga svar. Här kommer några.
om jag vill ha maximal ljud- och bildkvalitet vid minimalt dataflöde? Då är bästa kombinationen AVC med profilen High, och Vorbis med konstant kvalitet. Som behållare väljer man då Matroska Video. VP8 närmar sig allt mer att vara ett alternativ till AVC, men har en bit kvar
om jag skall visa video (med ljud) på min webbsida (html5)? Då är WebM (VP8 + Vorbis) förstahandsvalet. Hög video- och ljudkvalitet, stöds av Firefox, Opera, Chromium (Chrome m.fl.) utan insticksprogram samt Internet Explorer 9 (om avkodare är installerad). Vill man erbjuda en alternativ video för Safari, blir det AVC + AAC i en mp4-behållare.
om jag har en DVD Video (utan kopieringsskydd!) som jag vill kopiera till en fil och bevara 5.1-ljudet och de sökbara kapitlen, samtidigt som videon gärna får minska i storlek? Då är Matroska Video givet som behållare. För att bevara ljudet intakt, använd alternativet Kopiera som Modus på ljudfliken. För val av videoformat är det mindre självklart. Om inte maximal minskning av filstorlek är ett krav kan Xvid vara ett snabbare alternativ till AVC och VP8. Glöm inte heller att originalet har sammanflätad video. Kolla före konvertering vilken metod som ger snyggast avflätning. Dessutom har videon icke-kvadratiska pixlar. Är det en PAL-video med 16:9.format kan det vara lämpligt att ändra upplösningen från 720×576 till 1024×576 med kvadratiska pixlar. För 4:3 ändrar man till 768×576.
om jag skall ladda upp en högupplöst video till YouTube? Då bör du välja så hög kvalitet som möjligt. YouTube konverterar alla videor som laddas upp, så det är bra att använda högre dataflöde än videon sedan kommer att kodas om med. För ljudet kan man lämpligen välja det förlustfria Flac, så blir resultatet optimalt. Högre samplingsfrekvens än 44,1 kHz finns det ingen anledning att använda. Min fil samplades ned från 48 till 44,1 kHz. Kommer videon från en DV-kamera eller DVD Video bör den avflätas. Konvertering till kvadratiska pixlar rekommenderas också för korrekta bildproportioner. YouTube stöder endast vissa upplösningar. 1024×576 och 768×576 skalas ned till 720×480 respektive 640×480. Den nedskalningen kan lämpligen göras före uppladdning. För videon är AVC, VP8 och Xvid bra alternativ. Var inte snål med dataflöde. Är upplösningen 1280×720 vid 25 bilder per sekund kan 3 000 kbps vara rimligt, något högre för Xvid.
om jag vill spela upp videor på min smarta telefon eller surfplatta? XMedia Recode har färdiga inställningar för en mängd modeller. I flesta fall är det mp4-behållare, och man kan välja mellan mpeg-4 och AVC videoformat. För AVC är den minst effektiva och minst krävande profilen Baseline då förvald. De högre profilerna Main och High ger ger mindre filer för en viss kvalitet, men är tyngre att avkoda. Bli därför inte förvånad om batteriet töms fort. För enheter med operativsystemet Android 2.3 eller senare är WebM ett alternativ, även om XMedia Recode inte har enhetsanpassade profiler för det.
om jag vill ha små ljudfiler av hög kvalitet i min smarta telefon eller surfplatta? Enhet med Android: Då är Vorbis i Ogg-behållare och konstant kvalitet tveklöst bästa alternativet. Enhet med iOS: Normalt är AAC bästa alternativet här, men p.g.a. den undermåliga AAC-kodaren i XMedia Recode, är mp3 (VBR) troligen ett bättre val.
om jag skall skapa ett ljudarkiv? Då är det Flac i Flac-behållare som gäller. ALAC är tekniskt likvärdigt, men ett slutet format som inte stöds av lika många program. För arkivering skall förlustfria eller helt okomprimerade format användas. Okomprimerade wav-filer är ett alternativ, men filerna blir onödigt stora och metadata stöds ej.
Alternativ/komplement till XMedia Recode
Som tidigare har nämnts, har XMedia Recode inte alltid de bästa kodarna för varje format. Inte minst gäller detta AAC-kodaren faac. Det finns även bättre Vorbis-kodare att tillgå. För att koda AAC med högre kvalitet (utan att installera iTunes/QuickTime) kan foobar2000 och Nero AAC Encoder användas. Likaså kan den fina Vorbis-kodaren aoTuV användas ihop med foobar2000. Skillnaden mellan aoTuV och libVorbis är dock mycket mindre än den mellan Nero och faac. Utbudet av ljudformat att konvertera till är också begränsat. För ljudentusiasten är foobar2000 ett bättre alternativ. Fler foobar2000-tips i denna tråd.
Förklaringar
Förlustfri komprimering påminner om zip och andra arkivformat. Datan packas effektivt och vid uppackning/avkodning kan 100 % återställas.
Förstörande komprimering innebär att viss data tas bort och ej kan återställas vid uppackning/avkodning.
kbps = kilobit per sekund, mbps = megabit per sekund. Dataflöde för ljud avser stereo, 16 bit, 44,1 kHz (CD-standard).
Det här inlägget har redigerats av JoWa: 08 juni 2011 - 07:00
0
![Inget ljud i XP - datorn hittar inte ljudkortet [LÖST] - last post by Manneman](http://www.alltomwindows.se/forum/uploads/profile/photo-thumb-738.png?_r=0)
![Portabla gratisprogram [Mobilitet] - last post by essob](http://www.alltomwindows.se/forum/uploads/profile/photo-thumb-12595.jpg?_r=0)
