Diskars rotationshastighet och datorers energiförbrukning

[Vinterfiskaren]

Operativsystemen i Dell 470 datorn är installerade på en hårddisk som roterar med ett lågt varvtal, bara 5000 varv per minut enligt programmet Speccy.

Om jag har förstått information som jag tidigare fått av försäljare i datorbutiker, så gör det att allt troligen går lite långsammare i datorn med en hårddisk som roterar med 5000 varv per minut än med en hårddisk som roterar med 7200 varv per minut.

Jag visste inte detta när jag köpte hårddisken som Operativsystemen i Dell 470 datorn är installerade på, men jag har inte i Dell 470 datorn några planer i dagsläget på att byta hårddiskar, eftersom datorn fungerar som den ska, den är bara långsam jämfört med HP-DC7900.

Dessutom så startar jag sällan denna Dell 470 dator nu när jag har HP-DC7900.

Ingen är kanske intresserad av det jag tar upp nu, men jag har tre stycken Dell 470 datorer. Två stycken hemma och en i sommarstugan.

De gamla Dell 470 datorerna drar en massa elström. Jag har mätt datorernas elförbrukning med en liten mätare som man sätter i ett vägguttag. Om jag kommer ihåg rätt så visade mätningen att Dell 470 datorerna med 17 tums platt skärm drog mellan 170-230 watt. HP-DC7900 drog betydligt mindre med elström, cirka 85-100 watt med 17 tums platt skärm inkopplad.

Troligen så har jag svävat utanför ämnet som jag startade tråden med.

Vänliga hälsningar

Vinterfiskaren

Kanske kommer det en bild nedan på info om hårddisken som roterar med 5000 varv per minut, skärmbild från programmet Speccy. Tyvärr har jag ofta svårt att skriva kort.

Redigerad Augusti 5, 2023 av Vinterfiskaren
Tagit bort lite text i början av inlägget.

[X-Men]

Ingen orsak, Vinterfiskaren.

Ja, ämnet har bytts från den som rubriken har. Läge för en ny tråd med andra ord. Kanske en moderator kan flytta tråden, om det känns nödvändigt. 

Det finns diskar med olika rotationshastigheter. I mina unga år köpte jag diskar med SCSI-anslutning. De kunde man köpa med en rotationshastighet på hela 15000 varv! Gränssnittet i sig gav en högre hastighet än dåtidens PATA (även kallat IDE) och rotationshastighet gjorde dem "blixtsnabba". Dyra som skam men betydligt driftsäkrare och snabbare än någon annan disk på den tiden. 
Jag hade två diskar med SCSI där den ena hade en rotationshastighet på 10000 varv och den andra på 15000 varv. En CD-brännare till detta och allt inkopplat på ett Adaptec AHA2940U2W SCSI-kort. 

Den vanligaste rotationshastigheten för SATA-anslutna diskar är 7200 varv per minut. Diskar med rotationshastighet runt 5000 varv per minut är vanligast bland de som används för lagring. Rotationshastigheten är en parameter för hur snabb en mekanisk disk är. Ju högre hastighet dessto snabbare läs- och skriv-hastighet till skivorna i disken. Gränssnittet har också betydelse för hur snabbt en disk kan skriva och läsa. Moderna diskar har stöd för SATA3, 6Gb/sek. Första versionen av SATA, idag namngiven som SATA 1, tillåter en överföringshastighet på upp till 1,5Gb/sek. 
Som synes har inte enbart rotationshastigheten betydelse utan även gränssnittet. Kablar för SATA3 är också ett måste om man skall kunna dra nytta av gränssnittet.

Ytterligare en faktor som spelar in är det så kallade cacheminnet. En disk har ett litet men mycket snabbt fast minne som en buffert. Ju mer och snabbare minne desto högre hastighet kan man få. Cacheminnet lagrar information under kort tid och hjälper till att hålla en hög överföringshastighet. Det är ett dyrt minne och därmed också litet. Det finns diskar med 128MB cacheminne. 

Den riktigt stora framgången med diskar är de fasta minneslagringsdiskarna som går under benämningen SSD. Inga mekaniska delar som begränsar skriv- och läshastigheter. Här är det i synnerhet komponenterna som sätter begränsningen om en sådan disk kopplas in via PCIe-anslutningen på moderkortet. De kan göras, antingen via en M.2-kontakt eller via ett kort som kopplas på en PCIe-kortplats. 
Det finns generellt två typer av lagringskretsar där den ena är snabbare än den andra. Controllerkretsen, den krets som ser till att "fördela" informationen till de olika minneskretsarna har också betydelse beträffande hastigheten vid skriv- och läsöverföring. 

Dagens PCIe generation 4 är så snabb att det räcker till och blir över. Men utvecklingen går snabbt när det gäller minneskretsar och PCIe generation 5 är på gång, vilket kan behövas. 

För din del skulle en SSD via SATA göra en märkbar skillnad i hastighet vid uppstart av operativsystemet samt program. Din disk med rotationshastigheten på 5000 varv per minut skulle kunna fungera fint som lagringsdisk. Den behöver inte vara så snabb.

[X-Men]

När det gäller energiförbrukning så har komponenterna blivit mer energieffektiva genom åren. En CPU idag, som överträffar prestandan i dina gamla datorer, förbrukar hälften av den energi som dina CPUer gör för samma jobb, sett till hur lång tid jobbet tar.
Man räknar inte enbart själva energiförbrukningen längre för en CPU. I vissa fall, för att påvisa hur energieffektiva CPUer är mäter man även hur lång tid det tar för en CPU att utföra ett bestämt jobb.

Om din CPU drar (bara som en hypotes) 65W, uppgiven effekt, och behöver 3 minuter på sig att utföra ett bestämt jobb, har du en förbrukning över en bestämd tid.

En ny CPU drar t.ex. 45W och utför samma jobb på 30 sekunder, blir energieffektiviteten mycket högre och därmed också en betydande energibesparing. Trots att skillnaden i den uppgivna energiförbrukningen inte skiljer sig så mycket blir energibesparingen ändå mycket högre då CPUn behöver långt kortare tid för att utföra jobbet. 

För vissa kan det idag vara "lönsamt" att byta ut en gammal dator mot en ny och i längde komma "billigare" undan med tanke på de (i vintras) höga elpriserna. Det inköpskostnaden inräknat. Lite som med vitvaror, där även de blivit mycket mer energieffektiva än äldre modeller.